Kyrkan är rik. Prästlönetillgångarna har ett
marknadsvärde på 35 miljarder kronor, varav skog och jord står för 31
och värdepapper för 2,6 miljarder kronor.
Markinnehavet omfattar 530 000 hektar. 465 000 hektar
är skog och en tiondel så mycket jordbruksmark. De skapades under
medeltiden för att avlöna prästerna med avkastningen och förvaltas av
stiften. De är juridiskt fristående och får inte förminskas eller öka.
Församlingarna och stiften delade på en
utdelning om 477 miljoner kronor förra året. Kyrkans egen förmögenhet är
på 40 miljarder, varav tolv är finansiella tillgångar.
Kapitalförvaltningen totalt är då nära 15 miljarder kronor. Det är långt
över vad många kapitalförvaltningsbolag har.
Om kyrkan använde alla dessa tillgångar i enlighet med
Bibelns bud till oss att förvalta jorden så att skapelsen bevaras kunde
man vara en mäktig förändringskraft. Men det gör man inte. Kyrkan borde
kräva ekologisk odling av nya arrendatorer. Konventionellt jordbruk
utarmar mullhalten så att jorden till slut mister sin bördighet. Snart
finns inte energi nog att producera konstgödsel.
Liksom Peak Oil har vi snart Peak Phosphorus. Det
kommer inte att finnas fosfor att bryta utan stort kadmiuminnehåll.
Konstgödselbruket ger maten kraftigt minskat innehåll av näringsämnen
och sämre smak.
Vad gäller skogsbruket borde kyrkan överge
kalhyggesvarianten. Det ökar risken för stormfällning. Marken utarmas,
så att det blir svårt att få ny skog att växa efter några generationer.
Kalhyggen ger försurning, urlakning av näringsämnen och kvicksilver samt
grumling och övergödning av vattendrag. Svampar i symbios med träden försvinner. De är viktiga
för bördigheten genom utbytet av mineraler och näringsämnen via
svamphyferna. Mikroklimatet på kalhyggen blir hårt. Friluftsliv och
renskötsel blir lidande av plantageskogsbruket som är förödande för ett
rikt växt- och djurliv. Det är inte ens lönsamt. Enligt Mats Hagners
forskningsresultat skulle kontinuitetsskogsbruk med träd av olika slag
och åldrar som gallras efterhand ge 50 000 fler arbeten i Sverige och
ett fördubblat rotnetto på 100 kronor mer per kubikmeter, eftersom
kostnader för nyplantering minskar, och man får grövre virke av bättre
kvalitet, det sista eftersom de mindre träden får mindre kvist när de
skuggas av de större. Dagens skogsbruk har drivits fram av ett vetenskapligt felslut, som professionen vägrar erkänna.
Kyrkan överlåter kapitalförvaltningen till
externa förvaltare, som återkommande beslagits med att inte satsa
etiskt och miljömässigt hållbart, som bör vara målet mer än största
möjliga kortsiktiga vinst som nu. Inte heller bör investeringar ske i
sprit, tobak, spel och vapen.
Högst tio procent av värdepapperstillgångarna får i
dag vara i onoterade aktier, och ingen önskan att satsa i
miljöteknikföretag framförs. En risk men en större möjlighet.
Räntebärande kapitalplaceringsinstrument är också en risk. Kyrkan
förlorade mycket på subprimelånen.
Om kyrkan själv skötte sin kapitalförvaltning kunde
det skapa ett större tryck på hållbar omvandling av samhället. Ännu
större omslutning och tryck kunde skapas om andra inbjöds att delta i
investeringarna.
Kyrkan med sin stora andel av Sveriges ekonomi kan visa
vägen till ett hållbarare samhälle. Därför var höstens kyrkoval viktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar