Trafikverkets förslag till nationell plan för
transportsystemet har fått mycket negativ respons. Trafikverket tar inte
klimatmålet på allvar, menar branschföreningen Tågoperatörerna. Man tar
inte hänsyn till sitt eget planeringsunderlag som säger att
personbilstrafiken behöver minskas 20 procent och lastbilstrafiken
frysas till 2010 års nivå.
Detta hade inneburit fördubblat tågresande, tredubblat på sträckor under tre mil. I stället planerar man för ökad vägtrafik.
Det är kontraproduktivt med stora
höjningar av avgifterna för slitna banor innan de är återställda,
samtidigt som man inte tar ett helhetsgrepp på avgifterna för alla
trafikslag, tycker Tågoperatörerna.
Trafikverket kommer också med direkta felaktigheter.
De menar att ökade utsläpp av växthusgaser för byggnation av banor inte
kan kompenseras av lägre utsläpp. Men det stämmer inte. Även för
Botniabanan, som nu har liten trafik, återbetalas klimatutsläppen på 13
år.
VTI, Statens väg- och
transportforskningsinstitut, pekar på att det saknas en sammanfattning
av de centrala utgångspunkterna och förklaring till hur man kommit fram
till prioriteringarna. Det går inte att utläsa åtgärdernas effekter på
transportpolitisk måluppfyllelse, så som direktivet krävde.
Norrbotniabanan finns inte ens med i långtidsplanen
trots en positiv nuvärdeskvot på 0.45 för lönsamheten och att EU är
beredd att bidra till bygget. Regionstyrelserna i Skåne, Halland och
Västra Götaland har i ett gemensamt remissvar påtalat att riksdagen
beslutade om dubbelspår på Västkustbanan för 20 år sedan, men att det
trots ett akut läge fortfarande finns sträckor som inte är planerade för
dubbelspår i långtidsplanen.
Magnus Olofsson, vd för Elforsk och Kjell Johansson,
vd för Svensk energi, skriver att Trafikverkets förslag utgår från att
godstransporterna på väg, mätt i tonkilometer, till år 2030 ökar 58
procent, men på järnväg bara med 39 procent.
I själva verket har utvecklingen de sista tio åren varit den omvända.
Enligt myndigheten Trafikanalys minskade transporterna
på väg 9 procent medan de på järnväg ökade 15 procent. För
personresorna har de bara ökat 4 procent med bil och minskat 7 procent
med buss, men ökat hela 32 procent med tåg. På tio år!
De undrar om det är rätt att planera infrastrukturen
efter en förgången tid, som Trafikverket tycks leva i. Bilåkandet har
nått sin kulmen. Eldrift ger inga förorenande utsläpp och tåg är
svårslaget energieffektiva genom lågt luftmotstånd med vagnar som rullar
tätt efter varandra på stålhjul mot stålräls.
Jag är tveksam till om Trafikverket kan
ses som en seriös opartisk myndighet om man inte är politiskt styrd för
att få önskvärda resultat. Så har Förbifart Stockholm uppgraderats från
olönsam till lönsam.
Samma sak har skett med Västlänken, järnvägen i tunnel
under Göteborg, genom att göra nya kalkylförutsättningar. Den ena sägs
kosta 30 miljarder kronor och den andra 20. Bägge torde bli dubbelt så
dyra med räntor och tilläggskostnader. Förbifartens motorväg kommer när
den blir klar att få mycket liten trafik på grund av sinande olja.
I mina ögon får Västlänken liten
trafikantnytta och varje annan föreslagen kollektivtrafiklösning syns
bättre. Bägge är megaprojekt som tränger undan andra trafiksatsningar.
Bägge är fastlåsta i politisk prestige.
Trafikverket medverkar alltså till att bränna pengar
på förlustprojekt, medan lönsamma banor nödvändiga för näringsliv och
persontransport inte finns med i långtidsplanen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar